15 juli 2010

Korv eller korv?


Här om dagen när jag skulle handla mat så klingade flamskyddsmedel, antal % kött och saltmängd i huvudet på mig vid korvdisken. Om jag handlar korv så försöker jag köpa korv med hög kötthalt. Jag läser innehållsförteckningen men måste medge att de säger inte så mycket.

Nyligen så läste jag om flamskyddsmedel i korv, bakteriekolonier och om höga salthalter i DN. Och jag är medveten om att många halvfabrikat (produkter) har mycket salt i sig och ofta smakförstärkare. Men man får ju inte veta hur mycket salt det finns. Visst behöver människan salt för att fungera men det verkar som saltmängderna som finns gömda i maten är i överkant för vad människan behöver i sin vardagsmat.

Jag försöker undvika halvfabrikat för att jag vill inte ha i mig saker som jag inte behöver. Det vill säga, en massa olika smakförstärkare, extra konserveringsämnen, färgämnen och så vidare. Men det är ju näst intill omöjligt att undvika dessa tillsatser om man vill äta färdigtillverkad medwurst, påläggskinka och korv.

Uppfatta mig rätt, jag förstår att vissa produkter behöver vissa tillsatsämnen för att de ska gå att äta efter en dag. Men i matindustrins strävan att vara effektiv och vinstdrivande företag tappar vi fokus på vad som är rimligt. Är det verkligen intressant att kunna handla "färsk" mat som håller i flera veckor? För mig känns det allt annat än sunt.

Och varför är det svårt att få korv som är "okej"? Måste man tillverka sin egen korv för att man ska få minimalt med tillsatser? Alltså endast det som gör att maten inte blir bakteriehärd och farlig att äta? Måste det finnas tillsatsaromer med smakförstärkare så som rökaromer och glutamat samt färgämnen? Vi vet ju knappt hur naturlig mat ser ut?!

I allt detta blir eko-maten också en konstig grej till slut. Jag handlar gärna ekologiskt och även närodlat om det är möjligt. Men när ordinarie mat inte är okej utan man ska köpa eko-mat för att slippa tillsatser blir det konstigt. Och dessutom i sin strävan efter att äta så rent som möjligt blir det på gränsen till galet. "Eurofins analyserade även före­komsten av bakterier. I Änglamarks ekologiska grillkorv hittade laboratoriet hela 110 miljoner olika bakteriekolonier. – Det är ett ovanligt högt värde. Det är inte säkert att det rör sig om sjukdomsframkallande bakterier, men det är ett hygienmått på deras produktionsframställning. Brister kan öka risken för före­komsten av sjukdomsframkallande bakterier."

Så hur förhåller man sig till allt detta? Vi skulle ju kunna säga med sunt förnuft men jag tror att det är väldigt lättvindigt. Det är för enkelt. Jag tror på information, upplysning, debatter och forskning. Jag tror på att man aktivt måste tänka på vad man vill stoppa i sig och vad man är villig att avstå.

Jag tror också att fler kommer att välja ett annat sätt att förhålla sig till mat och matproduktion. Vi t ex. försöker odla vår egen mat och om det är möjligt ha djurhållning för mat. Ibland funkar det och ibland funkar det mindre bra. Men vi har tagit ställning. Även om det är svårt....

6 kommentarer:

  1. Nu kliar det i magen - vi som åt Änglamarks Chorizo igår. Håller med om att detta är ett verkligt dilemma med närproducerat vs eko vs tillsatsfritt. Tänker mycket på detta och har säkert anledning att fundera högt på bloggen igen!

    SvaraRadera
  2. Bra inlägg!

    Jag tror att så länge vi har ett samhälle där framgång och "lycka" mäts i pengar och där avståndet mellan producent och konsument blir att längre genom att stora delar av maten som finns till försäljning produceras och förädlas av allt större företag. Matproducenterna behöver aldrig stå öga mot öga med dem som köper deras mat...de ser bara siffror och pengar.

    Lagstiftning är en väg för att "råda bot" på problemet....men ännu större effekt skulle det bli om "alla" använde sig av sin konsumentmakt och gav helt enkelt f*n i att köpa mat som inte är värd att kallas mat. DÅ skulle det hända saker...för då blev det inga pengar in för matindustrin...

    Men i min utopiska värld så räknas inte pengar som mått för hur bra det går....men där är vi inte ;-)

    Istället har vi gjort som du...vi har tagit ställnning. Och nu går det fort att handla...för det finns väldigt mycket i en vanlig affär som inte längre hamnar på vår inköpslista...

    SvaraRadera
  3. Det behövs, som du skriver, debbat, forksning och information för hur skall vi annars få kunskap om vad som är bra mat. Men även då kan det vara lurigt...för vem är det som står bakom debbatten, forskningen och informationen? De som tjänar pengar på att vi inte gör aktiva val i affären kommer naturligtvis också driva forskning och debbat....och de har troligen mengar pengar att avstätta för detta.

    SvaraRadera
  4. Mamma Mimmi: ja det är inte lätt med korv. Funderar på att ge upp den helt och hållet även om vi äter väldigt lite korv...

    Fru Purjo:
    Visst är det skönt när man kan sortera bort många livsmedel?!

    Men det krävs aktivt engagemang hela tiden. Ibland blir jag så trött på att "ha koll".

    SvaraRadera
  5. i Finnlad gör dom och säljer fortfarande korv med maskinurbenat "kött", knappt ens hundmat..

    SvaraRadera
  6. Min strategi blir att vända mig allt mer till specialiserade butiker, korvmakare som är duktiga på just det och som skaffar sig ett bra rykte. Inga tillsatser, bra köttråvara och sådär. Stormarknadsgrejjen gör det ju som upplagt för prispress och massproduktion av mat som leder till problem med bakterier osv.

    Korv i Sthlm - beställ lammkorven från Skebo Herrgård eller gå till Taylors & Jones på Kungsholmen. Wow säger jag bara!

    SvaraRadera